FORSKNING
RSS Feed Widget


 Nobelpriset - belöning eller ett erkännande?
  2014-10-07

 Nobelpriset ses som en av de främsta belöningarna för en forskare, förutom att själva upptäckten eller uppfinningen ska komma väl till gagn för världens befolkning. Här finns en lista på alla nobelpristagare genom åren. Men vad är Nobelpriset och varför är det så viktigt?



En av 2014 års nobelpristagare är fysikern Shuji Nakamura (t.h. bilden ovan) som, tillsammans med sina kollegor, tog fram den blåa LED-dioden. Denna är, och har visat sig vara, av stor vikt ur många perspektiv. Dels är det en upptäckt som blivit en uppfinning - eller snarare tusentals nya uppfinningar - och dels är det något som vi alla ser omkring oss i det dagliga livet. Dessutom är det energisparande och lyser bokstavligen upp tillvaron för många av oss. Många som dessutom levt utan ljuskällor i världen kan nu äntligen få hoppas på att mörkret lyses upp och gör livet bättre i flera avseenden.

Nobels Fredspris som delas ut i Norge, och som på senare år har anklagats för att vara ett mer politiskt pris, har också en tyngd. Även om det inte direkt lyfter fram forskning i alla lägen så kan man lugnt säga att den som prisas med detta mycket väl kan bidra till forskning på olika områden. I år delas priset ut till en indier och en pakistansk flicka som kämpar för barns rättigheter till utbildning. De menar att utbildning även bidrar till demokrati och fred. 

Nobelpristagarna Kailash Satyarth och Malala Yousefzai
 

Vad betyder Nobelpriset för oss i Sverige? 

Nobelpriset är, förutom ett erkännande inom forskarvärlden, också ett pris med högt anseende internationellt. Det är ett pris som skulle kunna vara vägvisaren för var Sveriges framtid ligger.

Sverige måste inse att utbildning, forskning och uppfinningar kan sätta Sverige i topp på världskartan. Vi har en stolt tradition av både uppfinningar som upptäckter av nya mediciner som satt vårt land i förarsätet. Idag finns även entreprenörsandan bland landets invånare och kreativiteten hos våra musiker, designers, idrottare och spelprogrammerare som rankas högt ute i omvärlden men inte lika högt av våra egna politiker och invånare. När dessa ska inse att ett så lite land (befolkningsmässigt) inte kommer kunna konkurrera med andra vad gäller exempelvis massproduktion, det vet vi inte, men det kanske vore dags här och nu?

Genom att ta detta på allvar skulle politikerna och vårt samhälle kunna ta en ställning till vilken framtid vi vill leva i. Om till och med en 17-årig flicka från Pakistan, där fanatiska grupper inte vill se henne gå i skolan, kan påverka och beröra en hel värld med sitt budskap om utbildning och forskning, då finns hoppet även för var och en av oss. 

Nobelpriset må vara något vi kan vara stolta över att ha, men vi kan inte nöja oss med det och leva på gamla meriter. Vi kanske borde kämpa för att återigen bli ett världsföredöme och och ta ledartröjan när det kommer till forskning och upptäckter. Dessutom borde vi öppna våra gränser och utbildningssystem för andra människor från andra länder. 

Ett exempel på några som sett detta behov med internationalisering kring utbildning och forskning och som ingår i ett internationellt samarbete är Medison University som också tagit initiativet till att hålla en global världskonferens för forskning och teknologi i september 2015.

Nobelpriset må därför vara en belöning för hårt arbete men borde även stå för ett erkännande av all den insats som görs av alla forskare världen över och som, även om de inte tilldelas ett nobelpris, ändå borde ses som en bidragande anledning till att världen blir bättre och att den en dag ska kunna vara helt fri från krig och elände.




Är ekonomi en vetenskap?

2013-08-11

 

 Visst finns det hederliga ekonomer och kombinationer av ämnet ekonomi som gör att de berättigar ämnet ekonomi som en vetenskap. Ekonomisk historia är ett sådant området, där man rent historiskt kan granska och presentera sin forskning kring hur ekonomin har påverkat länder, regioner eller familjer. Ekonomisk geografi är ett annat, av många, områden.

Men hur är det med alla dessa som byggt upp och skapat enorma formler som de sedan kunnat hämta ut nobelpris-pengar på och som kunnat sko sig på att andra människor samtidigt förlorar enorma summor? 
Den frågan kan vi spekulera i kring väldigt länge, speciellt om vi ska låta nobelpristagare och många nationalekonomer delta i debatten. För dem är frågan fullkomligt galen och svaret lika självklart som att jorden är rund.

Tittar vi på senaste årens globala finanskris så slår samma ekonomer, med professurer och doktorshattar, ifrån sig och påstår fortfarande att allt de sagt och forskat kring är sanningen. De ställer sig frågande till hur vi andra överhuvudtaget kan ifrågasätta deras profetior och en växande ekonomi och teorier om tillväxt trots att vi idag står med ett världsläge som bevisar raka motsatsen.

De flesta "framstående" professorer i makro-ekonomi och nationalekonomi har både suttit på viktiga styrelseposter och konsultuppdrag som gett dem många miljoner dollar som sidointäkter till deras tjänster vid olika prestigefulla universitet som exempelvis Harvard och University of Chicago Business School. Rektorerna vid dessa ekonomi-institutioner ser inget fel med att deras ekonomi-professorer tjänar pengar på andra håll och till och med skriver ett antal rapporter och ekonomiska utlåtanden mot skyhög betalning.

Etiken kan helt klart ifrågasättas och jämföras med hur det skulle se ut om professorer får väldiga summor i utbyte mot rapporter som motsäger alla slags bevis, och som påverkar en omvärld i sådan stor utsträckning som dessa experter på ekonomiområdet haft. Visserligen finns det en och annan professor i medicin som, i utbyte mot höga ekonomiska ersättningar, skrivit sådana rapporter, men dessa har oftast ifrågasatts kraftigt.  
 
  Ja, vi ställer oss starkt tveksamma till om dessa borde få behålla sina titlar och tjänster. Allt som oftast sitter dessa personer på mycket viktiga poster, inte bara på universiteten, utan framför allt som direkta rådgivare åt statsledare och presidenter, ibland även som ministrar i regeringar!

Det går inte att blunda för det faktum att: 
- alla dessa ekonomer haft helt fel i sina förutsägelser om framtida ekonomisk tillväxt (oavsett vilket land man tittar på)
- de alla har gjort personliga ekonomiska jättevinster, medan andra fått betala för det.

Tankesmedjan Slipad har sammanställt flera olika rapporter som består av utsagor från de som kallat sig framstående och ledande ekonomer och sett att inte en enda av dem har haft rätt i sina teoretiska formler och att när utvärderingar gjorts så har dessa inte heller utgått från verkligheten, utan utvärderingarna har gjorts på de egna teorierna istället.

Som enda tidning och nyhetssajt har vi fått ta del av tankesmedjan Slipad's dokumentation som ifrågasätter, inte bara många professorer i ekonomi, utan även ministrar och ekonomiska rådgivare och riksbankschefer i deras ekonomiska beslut och spådomar. Slipad's sammanställning kommer redovisas på organisationens hemsida inom kort.

Socialliberalernas Nyheter har all anledning av att återkomma till fler rapporteringar i ämnet där vi diskuterar ämnet ekonomi som vetenskapligt ämne eller inte.
 

 


Forskningsnyheter från forskning.se



 Copyright Socialliberalernas Nyheter 2013-2014